Projekt: Invallning Ö Spöland

Området vid Vännäsby, Spöland och Brattby har vid ett flertal tillfällen drabbats av översvämningar. Översvämningarna finns beskrivna så långt tillbaka som 1581. År 2011 identifierade Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap området som ett av Sveriges 18 platser med betydande översvämningsrisk.

Riskhanteringsplan Vännäsby från 2015

Länsstyrelsen beslutade utifrån Översvämningsdirektivet, 2015-12-21, en riskhanteringsplan för området. Planen är baserade på historiska mätningar och nya simuleringar där även klimatpåverkan är medräknad. I planen redovisas tre olika scenario:

  • Beräknat högsta flöde (BHF) är värsta tänkbara scenario.
  • 200-årsflöde är det flöde som beräknas återkomma ca. vart tvåhundrade år.
  • 100-årsflöde är det flöde som beräknas återkomma ca. vart hundrade år.

En av beslutade åtgärder är att reparera och återuppbygga vallar inom området så att de klarar ett 100-årsflöde. Vallarnas syfte är att skydda bebyggelse och verksamheter från översvämning. Bristande vallar innebär restriktioner för nybyggnationer.

För att klara ett 100-årsflöde krävs att vallarna når upp till +81,0 - 81.2 m i dagens höjdsystem RH 2000. Nollpunkten i dagens höjdsystem utgår från Amsterdam, den sk. Normaal Amsterdams Peil.

Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) slutförde 2017 en kartering av Vindelälven avseende översvämning.

Historia och tidigare invallningsförättningar

I Vännäs historia finns dokumentation om svår flod vid ca 30-tal tillfällen sen år 1581 till år 1998.

Spölandskatastrofen år 1938 är den mest kända översvämningen där 224 st jordbruk och 40 st bostäder översvämmades. Ett stort antal vägar blev ofarbara på grund av ras och översvämning. Efter Spölandskatastrofen beslutade Vattendomstolen om invallningsförrättningar för berörda områden med översvämningsrisk. Följande förättningar gäller Östra Spöland.

  • 1938 - Invallningsförrättning för Vännäs-Spöland
  • 1940 - Invallningsförrättning för Spöland Östra

Förrättningarna resulterade i byggnation av vallar till lämplig höjd för att skydda mark och byggnader mot översvämning

  • 1949 - högt flöde på 100-årsnivå som aldrig blev en översvämning på grund av intakta vallar.
  • 1995 - höga flöden nästan på 100-årsnivå där sandsäckar krävdes för att vallarna inte längre var intakta.
  • 1996 - Påbörjade Vännäs kommun och Vattenfall en förrättningsansökan för hela översvämningsområdet. Dessvärre blev ansökan stoppad för östra sidan av Vindelälven på grund av att varken kommunen eller Vattefall äger mark inom området och därför inte kan skriva på en förrättning.

I dagsläget visar inmätning av vallarna att de inte längre är kompletta, delar är bortgrävda och på sina håll har vallen sjunkt ihop. Det innebär att det inte finns fullgott skydd mot översvämning vilket tydligt framgick vid höga flöden 1995.

Ansvaret för att vallarna är kompletta ligger på andelsägarna, det vill säga de fastigheter som var med vid förättningen. Det innebär också att fastighetsägarna är ansvariga för de skador en översvämning kan orsaka som beror på att vallarna inte är kompletta. Det har skett mycket med fastighetsbildningar, arv, försäljning och den ändring som skett av värde på jordbruksmark kontra bostadsfastigheter.

På grund av detta rekommenderar kommunen och länsstyrelsen en ombildning av invallningsföretaget för att de som har nytta av vallen blir andelsägare och vallen återställs eller får annan sträckning utifrån vad som kommer fram under dialogperioden innan beslut hos Mark- och miljödomstolen.

Invallning och tillsynsansvarig

Ombildning av invallningsföretag

En ombildning av invallningsföretag innebär att alla fastighetsägare inom båtnadsområdet , dvs. de som har nytta av vallen inom Vännäs kommun, blir andelsägare i invallningsföretaget. Andelarna fördelas om från den gällande förättningen till en mer rättvis fördelning utifrån det värde man har av vallen. Vallen kan dessutom få ändrade sträckningar utifrån de behov som finns.

Vid en ombildning av innvallningsföretaget kan företaget söka bidrag från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) för hela åtgärden. Det innebär med andra ord att inga kostnader faller på fastighetsägarna.

Tillsynsansvar

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över vattenverksamhet, vilket även omfattar vallarna. Tillsynen sker utifrån miljöbalken och innebär att länsstyrelsen inspekterar vallar och förelägger andelsägarna om åtgärder för att återställa vallarna till +81,0 - 81,2 m RH 2000. Vid en tillsynsåtgärd går det inte att söka bidrag från MSB utan andelsägarna får själva bekosta återställningen.

Information som gått ut från kommunen

Efter mötet den 4 november har kommunen skickat ut följande dokument till berörda fastighetsägare:

Ordlista

Många ord som används i en invallningsförrättning är byråkratiska och ålderdomliga. Här hittar du en ordlista:

invallningsförättning Är den handläggning som görs när ett invallningsföretag skapas och blir ägare till en invallning.

invallningsföretag Är den juridiska grupp av fastighetsägare som är andelsägare i invallningen och ansvariga för den. Det innebär att de fastigheter som varit med vid beslutet är delägare och ägareskapet följer även med vid avstyckningar av mark.

båtnad Båtnad betyder nytta. Båtnaden för en fastighet är ett mått på förbättringsvärdet som åtgärden ger. Det innebär i princip att ett båtnadsområde är det området som blir översvämmat vid ett visst flöde.

invallningsdamm invallningsdammar kan jämföras med kraftverksdammar men istället för att hålla vatten innanför dammen så är syftet att hålla vattnet utanför dammen.

andelsägare en andelsägare i ett invallningsföretag innebär att man är delägare av invallningen utifrån den andel man har av nyttan av vallen. Andelsägandet följer fastigheten vilket innebär att även avstyckningar bland annat ingår.

Frågor och svar

Vilka kostnad uppstår efter att vallen är byggt och vilka medel kan man söka då?

Man kan söka från bygdeavgiftsmedel då dessa medel är avsedda att gå till dessa åtgärder.

Hur stor del har Vattenfall i invallningsföretagen?

I dagsläget har Vattenfall inge andel alls. Vid en ombildning får Vattenfall 20% men vissa sträckor har Vattenfall det fulla ansvaret dvs 100%.

Är vallarnas tillkomst föranlett av att Stornorrfors byggdes?

Invallningarna fanns långt innan Stornorrfors byggdes. Efter att Umeälven reglerats med vattenkraft har diskussioner förts om regleringen skulle förhindra översvämningar. Underlag för detta har inte kunnat hittas, snarare tekniska bedömningar m.m. om hur pumpstationerna i vallarna ska fungera i de intakta vallarna.

Vad har Vattenfall för ansvar?

Vattenfall har fullt ansvar på de delar av vallen som är utpekat som Vattenfalls och dessa delar kan sitta ihop med invallningsföretaget. I dagsläget har vattenfall inget annat ansvar än för de pumpstationer som finns i vallen.

Varför är det inte strandskott på östra sidan som det är gjort med västra?

Regleras enligt dom det vill säga vissa sträckor har Vattenfall ansvar för och vissa sträckor har ersatts med pengar till markägaren som då har ansvaret. Om man är intresserad hur det ser ut kan man kontakta Vattenfall som kan tala om hur det ser ut förbi den egna fastigheten.

Kan man spränga Bergforsen som dämmer vattenflödet för Vännäsby?

Bergsforsen ligger visserligen inte inom Natura 2000-området som omfattar Vindelälven men en sprängning av Bergsforsen påverkar Natura 2000-området så pass allvarligt att Mark- och miljödomstolen avvisar en ansökan.

Om Bergsforsen sprängs blir fiskens vandring upp längs Vindelälven försvårad.

Vad kan bron ha för påverkan på vallen höjdmässigt?

Bedömningen är att järnvägsbron inte påverkar behovet av höjd på vallen. Brons höjd har prövats i ett mål i Miljödomstolen M 399-99, där diskussion förts och fastlagts att bron är prövad enligt miljöbalken och fått sitt tillståndsbeslut. Det beslutet gäller och kommer inte att ändras.

Läs beslutet från Miljödomstolen här Pdf, 175.1 kB.

Hur vet man vilka som är andelsägare och därmed ansvariga för vallen idag?

Förteckning på andelsägare och andelstalen i respektive invallningsföretag finns hos kommunen. Vad man mer kan säga att det är många idag som inte är med som andelsägare men ska vara det och detta är en del som omprövningen också syftar till att få andelstalen som speglar verkligheten idag.

Läs andelslistan här Pdf, 185.9 kB.

Hur fördelas andelstalen i förslaget till ombildning?

Andelstalen fördelas utifrån den nytta som fastigheten har av vallen. Förslaget utgår från ett poängsystem som fungerade bra vid ombildningen i Brån-Strand-Berg.
Mark < 1ha = 1 p

Mark > 1ha = 2 p

Bostadshus = 10 p

Bostadshus som ligger +81,00 m RH 2000 och högre = 0p

Ekonomibyggnad (garage, förråd, lada, stall, ladugård m.m.) = 1 p oavsett antalet ekonomibyggnader.

Samfällighet = 0 p

Vem har bevisbördan om något händer idag och det blir översvämning med skador?

Det är invallningsföretaget som ska kunna bevisa att de underhållit vallen så att den uppfyller kraven i den ursprungliga domen.

Ni säger att försäkringsbolagen börjar bli mer och mer försiktiga med försäkring i riskområden, vad bygger ni det på?

Försäkringsbolagen över lag har börjat titta över vad de försäkrar inom kända riskområden och sker olyckor så kan de besluta att försäkringen inte gäller för detta. Senast gjorde bolagen som var sakägare vid de stora översvämningarna i Umeå hösten 2020 en grundlig genomgång av om det var ett känt riskområde utifrån skyfallskartor samt vem som var ansvarig för att skydda mot risken. Efter sommaren 2021 har frågan aktualiserats igen genom översvämningar i bl.a. Bohuslän och Gävle.

Vem är deltagare i ett invallningsföretag??

Det är skillnad på en sk. vanlig väg- eller bostadsområdessamfällighet när det gäller invallning. Vid invallning är det den som äger den fastighet som är eller har sitt ursprung från den beslutade förrättningen. Dvs. besluten från 1938 och 1940. Vi ombildning blir det ägare till befintliga fysiskt existerande fastigheter som är deltagare.

Vem äger marken där vattenfall har sina pumpstationer?

Pumpstationerna tillkom vid invallningarna 1938 och 1940. De ligger på respektive fastighetsägares mark. När Stornorrfors byggdes skrevs avtal med Vattenfall som innebär att Vattenfall är ansvariga för drift och skötsel av pumpstationerna men de ligger fortfarande kvar på respektive fastighetsägares mark.

Blir det nya andelstal, nya fastigheter och nytt beräkningssätt vid en eventuell ombildning?

Ja det blir de. De fastigheter som har nytta av vallen kommer att ingå, beräkningarna bygger på ett poängssystem och utifrån det så fördelas andelstalen.

Läs ett förslag till indelning här Pdf, 153.7 kB.

Hur är sträckningen förbi Slöjdarnas Hus?

Dagens sträckning är vid vägen och ligger på +81,00 m. Om Slöjdarnas hus vill kan vallen flyttas så att även deras byggnader hamnar innanför vallen.

Vilka undersökningar bekräftar den bestämda krönhöjden?

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) rapport nr 17 Översvämningskartering utmed Vindelälven, reviderad 2017-05-15. Där simuleringarna för 100-årsflöde ger översvämning vid vallhöjd på +80,00 m men inte för Västra Spöland där vallhöjden är +81.00 m.

Krönhöjden har vid varje undersökning sen 1938 landat på den här nivån.

Läs översvämningskareringen här Pdf, 74.9 MB.

Måste vallarna vara permanenta eller kan man ha särlösningar?

Mindre lösningar typ vinterväg i Västra Spöland är realistisk, men en längre sträcka som ska byggas upp i all hast vid risk för höga flöden kan vara svårt att få igenom. Slutligt beslut tas av mark- och miljödomstolen.

Kan Vattenfall påverka så det blir högre vattennivåer?

Dämningshöjd bestäms av vattendomar. Kraftverksbolagen gör vad de kan inom sina vattendomar för att förhindra översvämning så fort det kommer varning från SMHI om höga flöden.

Kan man ha flexibla lösningar på krönhöjd och sträckning?

Under dialogfasen kommer vallen sträckning att preciseras utifrån behov och önskemål. Krönhöjden kan bli svårare att ändra, men finns det fungerande flexibla lösningar som gör att man snabbt och enkelt kan få upp en stabil krönhöjd på rätt nivå vid risk för höga flöden så är det inte omöjligt,

Hur går vi vidare?

En ansökan om ombildning, som är påskriven av minst en fastighetsägare per invallningsföretag, skickas in till mark- och miljödomstolen och i samma veva skickas bidragsansökan till MSB. Bör ske innan 1 augusti. Därefter påbörjas dialogfasen där önskemål, synpunkter och idéer på lösningar vrids och vänds på. Varje fastighet gås igenom var för sig så att poängsättningen blir korrekt. När mark- och miljödomstolen anser att det börjar bli ett färdigt underlag för beslut så antingen beslutar de direkt (om alla verkar vara hyfsat överens), eller om de anser att det krävs förhandling så kommer de att kalla till det.

Representant i dialog med kommunen?

Lennart de Maré kan vara ombud för andelsägarna och gör då ett grundligt arbete fastighet för fastighet samt sammanställer till ett förslag. Naturligt vis kan egna representanter dessutom utses.