Våld och hot

Barn upplever våld med alla sina sinnen. Du som har upplevt våld i familjen eller hemmet kan ha sett de vuxna utöva fysiskt våld, överhört gräl, bråk eller våld utan att du sett det.

Du lever i ett hem med våld om:

• Du känner dig otrygg,
• Du försöker anpassa dig och ditt beteende så att det inte ska förekomma våld
• Du känner att du påverkas av stämningen hemma.

Exempel på hur många barn kan må eller känna sig är att de har svårt att koncentrera sig i skolan, ont i magen, svårt att sova, är själv på dåligt humör och är orolig för att det ska ske nytt våld hemma. Vi vet också att det är svårt att berätta för andra vuxna hur det är hemma.

Ta kontakt med Socialtjänstens mottagningsenhet så hjälper dem dig vidare.

Till kontaktuppgifter för mottagningsenheten

Utsatt för våld?

VI definierar våld som “varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något som den vill.”

Att vara utsatt för våld kan vara att:

• känna sig rädd eller otrygg med sin partner
• uppleva att dina handlingar kontrolleras, ifrågasätts och kritiseras
• din sexuella integritet inte respekteras
• du tagit emot slag, sparkar, knuffar.

Våldet kan vara pågående eller så kan du ha upplevt detta i tidigare relationer.

Socialtjänsten är ansvariga för att ge stöd och hjälp, svara på frågor och ge rådgivning. Vi kan även vara behjälpliga med att ta kontakt med andra myndigheter vid behov och kan hänvisa vidare. Man kan bland annat få stöd i att söka skyddade personuppgifter och i kontakt med polisen.

Till kontaktuppgifter för socialtjänstens mottagningsenhet

Problematiskt/våldsamt beteende

Socialtjänsten kan hjälpa dig som har svårt att kontrollera din ilska och/eller har använt någon form av våld i en nära relation. Fokus för stödet är att våldet ska upphöra. Vi har även som mål att vara förebyggande och erbjuder därför hjälp i ett så tidigt skede som möjligt.

Anledningar för samtal till socialtjänsten kan vara:

• svårigheter att kontrollera ilska och aggression
• att man har använt någon form av våld mot någon i en nära relation
• att man inte har använt våld, men känner en rädsla för att det ska ske
• oro för att barnen far illa utifrån något av ovanstående.

Hedersrelaterat våld

Hedersrelaterat våld och förtryck är uttryck för våld som används för att bevara en familjs eller en grupps anseende eller normer. Det kallas ibland även negativ social kontroll.

Våldet växer fram i grupper i utanförskap eller isolering från övriga samhället. I de här grupperna uppmuntras och sanktionera våld och förtryck. Ju mer isolerad eller segregerad en grupp är desto starkare riskerar de skadliga normerna bli.

Exempel på handlingar som är olagliga i Sverige

• Könsstympning av flickor och kvinnor
• Barn- och tvångsäktenskap
• Uppfostringsresor
• Misshandel för att upprätthålla hedersnormer. Det kan handla om all typ av våld: fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och materiellt våld
• Hedersmord

Det vanligaste hedersrelaterade våldet är det så kallade vardagliga förtrycket. Det är inte brottsligt enligt svensk lag, men riskerar bidra till begränsat livsutrymme och brottslig handling:

• Klädkoder och beteenden som måste följas.
• Oskuldsnorm som gäller både tjejer och killar. Ofta drabbas tjejer värre då kvinnor förväntas bevisa sin oskuld på bröllopsnatten.
• Heteronormativ syn där tjejer och killar förväntas vara heterosexuella och leva efter traditionella könsroller.
• Föräldrars ovilja att låta barnen delta i viss undervisning, exempelvis sex och samlevnad, idrott och i huvudsak simundervisning, bild, musik eller religionskunskap.
• Övervakning och kontroll. Vanligtvis handlar det om pojkars och mäns kontroll och övervakning av kvinnliga familjemedlemmar. I en hederskontext använder man många gånger begreppet ”beskydda”. Det normaliserar lättare beteendet hos både de som övervakar och de som blir övervakade.

Om du behöver hjälp

Om du behöver prata med någon kan du vända dig till en vuxen i din närhet som du har förtroende för. Du kan till exempel vända dig till en lärare, kurator eller skolsköterska på din skola.

Vänd dig till socialtjänstens mottagningsenhet om du är utsatt eller känner någon som är det. Ring polisen om du eller någon nära dig är utsatt för brott.

• Till kontaktuppgifter för socialtjänstens mottagningsenhet
• Akut ring: 112
• Inte akut ring: 114 14. Om du är utomlands ringer du +46 77 114 14

Våra stödinsatser

Råd- och stödsamtal

Om du har funderingar kring din alkoholkonsumtion eller intag av andra substanser, eller spel så har du möjlighet att ta kontakt för råd- och stödsamtal.

Du som är anhörig till någon med skadligt bruk/beroendeproblematik har också möjlighet till samtal.

För att anmäla ditt intresse för Råd- och Stödsamtal:
Ta kontakt med Familjecenters Råd och Stöd, telefontiderna är måndag till torsdag kl. 10.30-12. Telefon: 0935-143 41 eller 076-772 07 19.

Läs mer om råd- och stödsamtal under Öppenvårdens information, här

Stödsamtal för våldsutsatthet

Möjlighet finns till att få en mer fördjupad samtalskontakt där man pratar kring normaliseringsprocessen, våldets olika former och man får möjlighet att prata om det våld man utsatts för.

För en mer fördjupad insats behöver det finnas beslut från socialsekreterare. Ansök via Socialtjänstens mottagningsenhet.

Till kontaktuppgifter för mottagningsenheten

Stödsamtal för att ändra ett problematiskt/våldsamt beteende

Genom samtal kan du få hjälp att tydliggöra problem i dina nära relationer, formulera behov och se på lösningar. Samtalen ger dig möjlighet att få hjälp att hantera en krissituation.

För en mer fördjupad insats behöver det finnas beslut från socialsekreterare. Ansök via Socialtjänstens mottagningsenhet.

Till kontaktuppgifter för mottagningsenheten

Stödkontakt

Om man varit utsatt för våld i nära relation och är i en uppbrottsfas eller perioden efter ett uppbrott kan det finnas behov av ett mer praktiskt stöd. Det praktiska stödet kan se olika ut och utföras på olika sätt, antingen via vår öppenvård, en kontaktperson eller att man får en kontinuerlig kontakt med socialsekreterare.

För detta stöd behöver det finnas beslut från socialsekreterare. Ansök via Socialtjänstens mottagningsenhet.

Till kontaktuppgifter för mottagningsenheten

Skyddat boende

I vissa fall vid våldsutsatthet så kan det finnas behov av ett skyddat boende.
För detta stöd behövs beslut från en socialsekreterare. Ansök via Socialtjänstens mottagningsenhet.

Till kontaktuppgifter för mottagningsenheten

Ring 020-50 50 50 dygnet runt gratis utan att det syns på telefonräkningen. Kvinnofridslinjen är en nationell stödlinje för våldsutsatta. De som svarar har hög kompetens kring våldsproblematik och kan hänvisa till rätt instans på din hemort. Tillgång till tolkservice.

Till kvinnofridslinjen.se Länk till annan webbplats.

Få hjälp av Terrafem

Organisationen Terrafem är en ideell organisation som arbetar för kvinnors och flickors rätt att leva utan mäns våld och dominans.

Till terrafem.org Länk till annan webbplats.

Polisen

Misshandel är ett brott som är straffbart både när det sker i hemmet och utanför. Det kan handla om både fysiskt och psykiskt våld, eller att bli tvingad till sex. Polisens uppgift är att utreda brottet och ditt behov av skydd. Du kan själv anmäla det som du har varit med om till polisen. Polisen kommer då att förhöra dig om det som har hänt. Vid förhör har du möjlighet att ta med dig någon du känner dig trygg med.

Vad kan polisen hjälpa mig med?

Polisen kan hjälpa dig på flera sätt:

• Du kan få en skyddstelefon som du kan använda för att snabbt kalla på hjälp.
• Den som har behandlat dig illa kan få besöksförbud och får då inte besöka och kontakta dig.
• Du kan få skyddad adress så att myndigheterna inte berättar var man kan kontakta dig.
• Om hotet är mycket stort kan du få skyddad identitet med nytt personnummer och namn så att det blir svårt att hitta dig.

Hur gör jag för att kontakta polisen?

Det finns två telefonnummer till polisen. Om det är bråttom ringer du nödnumret 112. Om du har frågor och det inte är bråttom ringer du telefonnummer 114 14. Det är samma nummer till polisen i hela Sverige. Du kan även skicka e-post till: polismyndigheten.vasterbotten@polisen.se

Domstolar och jurister

När en anmälan har kommit in till polisen avgör åklagare och domstol om den som är misstänkt ska anhållas och häktas, vilket de ofta gör om det till exempel finns risk för fortsatt misshandel. När polisen har utrett den misshandeln, bestämmer sedan en åklagare om det ska bli en rättegång mot den som är misstänkt.

Under rättegången är det åklagaren som hjälper dig och försöker bevisa att den som har slagit dig är skyldig till brottet. Du har även rätt att få ett juridiskt målsägandebiträde som kan hjälpa dig och ge dig stöd under utredningen och rättegången.

Om du behöver annan juridisk rådgivning, till exempel om skilsmässa, kan du vända dig till en privat advokatbyrå.

Vilken hjälp kan jag få i samband med en rättegång?

• Du kan få gratis stöd under utredningen och rättegången av en jurist som kallas för målsägandebiträde. Polisen hjälper dig att ordna detta.
• Du kan få gratis stöd från Centrum för kvinnofrid, Guldstadens kvinnojour och Brottsofferjouren i form av någon att prata med innan, under och efter rättegången.
• Du kan ansöka om att få hjälp av staten att betala de kostnader som rättegången innebär.
  

Hur gör jag för att kontakta domstol och jurister?

Du kan vända dig till Åklagarmyndigheten om du har frågor och funderingar. Du når dem på telefon 010-562 64 80.

Sjukvården

Om du har blivit misshandlad, kontakta hälsocentralen eller akuten för att få hjälp med dina skador. Det är viktigt att du blir noggrant undersökt och att läkaren eller sjuksköterskan skriver ned och fotograferar de skador som du har fått. Försök att få träffa läkaren eller sjuksköterskan ensam utan att den som har slagit dig är med.

Hur kan sjukvården hjälpa mig?

Sjukvården kan hjälpa dig till fortsatt kontakt med:

• En kurator som lyssnar på det du som vill berätta och som kan ge dig stöd och råd.
• En psykiatrisk klinik på ett sjukhus där du kan få hjälp om du mår psykiskt dåligt.
• Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) där dina barn kan få vård och hjälp om de mår psykiskt dåligt.

Hur gör jag för att kontakta sjukvården?

Ring 112 eller besök akuten om du behöver akut hjälp.

Om det inte är akut kan du själv direkt kontakta psykiatriska mottagningen i Skellefteå för att prata med någon. Du når dem på jourtelefon 0910-77 19 19.

Du kan också ringa barn- och ungdomspsykiatrin på 0910-77 19 20. De har öppet dagtid på vardagar.

Brottsofferjouren i Vännäs

Du som har varit med om eller sett ett brott kan få hjälp och stöd genom att ringa en brottsofferjour. De som arbetar på jourerna har gett ett tystnadslöfte och får inte berätta vidare det som du säger till dem.

Hur gör jag för att kontakta brottsofferjouren?

Du kan antingen ringa Brottsofferjouren i Umeå på 072-732 24 41 eller Brottsofferjourernas riksförbund på 116 006. Du kan även nå dem via e-post på info@umearegionen.boj.se.

Du kan läsa mer om brottsofferjourernas arbete på Brottsofferjourernas riksförbunds webbplats boj.se eller brottsofferjouren i Umeåregionens webbplats.

• Till boj.se Länk till annan webbplats.
• Till umearegionen.boj.se Länk till annan webbplats.