Förklarande begreppslista

Här nedan hittar du en begreppslista som reder ut vad som gäller för de olika kategoriseringarna.

Transiterande

Flyktingar på genomresa i Sverige till annat land kallas transiterande. Det råder ett delvis oklart ansvarsförhållande kring gruppen som transiterar. Socialtjänsten har yttersta ansvaret för att människor som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver (Socialtjänstlag (2001:453) 2 kap, §1) men det finns oklarheter kring gränsdragningar och hur långt ansvaret sträcker sig. I många kommuner där transiterande befinner sig har stöd och tillfälligt boende erbjudits genom samarbeten mellan frivilligorganisationer och kommunen. Den legala statusen för de som transiterar är en polisiär fråga (jfr information på Polisens hemsida).

Asylsökande

En person som är asylsökande har lämnat sitt hemland och rest till Sverige och sedan lämnat in en ansökan om asyl till migrationsverket. Under den tid det tar för migrationsverket att handlägga ansökan och fatta beslut är personen asylsökande. Ansökan kan sedan bli beviljad eller avslagen. Asylsökande som får sin ansökan beviljad får uppehållstillstånd och får stanna i Sverige.

Asylsökande personer är migrationsverkets ansvar. De ansvarar även för att ordna boende till de asylsökande som är i behov av det. Under tiden som personen väntar på beslut (är asylsökande) har denne rätt till dagsersättning från migrationsverket. Ersättningens omfattning varierar utifrån vad som ingår i boendet (ibland ingår mat i boendet och ibland gör det inte det). Ersättningen ska räcka till kläder, skor, sjukvård, medicin, tandvård, hygienartiklar samt andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter samt mat om detta inte ingår i boendet.

Asylsökande har inte rätt till bistånd enligt 4kap. 1§SoL (försörjningsstöd). Asylsökande har heller inte rätt till bistånd för bostadskostnader utan även detta är migrationsverkets ansvar.

Asylsökande vuxna

Asylsökande vuxna har rätt till akut sjukvård, akut tandvård samt sådan vård som inte kan vänta. Ex en diabetiker kan inte vänta på att få insulin. Asylsökande har inte rätt till att gå SFI. Asylsökande saknar personnummer. Asylsökande som får sin ansökan om asyl beviljad får uppehållstillstånd.

Asylsökande barn med vårdnadshavare

Asylsökande barn har rätt till samma sjukvård och tandvård som alla andra barn i Sverige, kostnadsfritt. Kommunen ansvarar för att asylsökande barn som bor i kommunen får gå i skolan på samma villkor som alla andra barn i kommunen. Rätten till skola för asylsökande barn inkluderar förskola, grundskola (from höstterminen det år barnet fyller 6 år) samt gymnasiet. Om en person har fyllt 18 år har denne även rätt att avsluta en påbörjad utbildning (gå klart gymnasiet). Asylsökande barn bör få starta sin skolgång senast en månad efter att barnet har anlänt till Sverige, eller så snart som möjligt utifrån vad som är lämpligt utifrån barnets personliga förhållanden.

Ensamkommande barn och ungdomar

Barn och ungdomar som kommer till Sverige utan vårdnadshavare/förälder och söker asyl är så kallade ensamkommande barn och där gäller en annan ansvarsfördelning och ett annat regelverk. När det gäller ensamkommande barn ansvarar kommunen bland annat för att utreda och fatta beslut om placering (det vill säga boende för barnet), utse god man och erbjuda skolgång.

Boende för asylsökande

EBO: eget boende som ordnas av den asylsökande själv hos t ex släkt eller vänner.

ABE (ibland används gamla termen ABO): anläggningsboende externt för asylsökande. Oftast lägenheter som Migrationsverket hyr.

ABT: Anläggningsboende tillfälligt. Upphandlas av Migrationsverket. Det finns flera kategorier av boende med/utan självhushåll, korridorsboende osv.

Ankomstboende: Ankomstboende kallas ibland även transitboende, ej att förväxla med boende för gruppen transiterande som nämns ovan. Det är tillfälligt boende för personer som sökt asyl och väntar på plats i t ex ABE eller ABT. I vissa fall just nu även tillfälligt boende för personer som väntar på att få sin asylansökan registrerad.

Akutboende/nödboende: Migrationsverket gav i september månad Länsstyrelserna ett uppdrag att inventera akutboende i kommunerna som kan användas för asylsökande eller personer som väntar på att asylansökan ska registreras.

Ensamkommande barn

Definition:
”barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare” (§3 i lag (194:137) om mottagande av asylsökande m.fl.).

Kommunerna ansvarar för mottagande av ensamkommande barn. Den kommun där barn ger sig tillkänna kallas ankomstkommun (vissa kommuner använder begreppet transitkommun). Så snart som möjligt efter att barnet sökt asyl hos Migrationsverket anvisas barnet till en anvisningskommun som tar över ansvaret för barnet från ankomstkommunen.

Sedan 1 januari 2014 kan Migrationsverket anvisa ensamkommande barn till alla kommuner i Sverige. Varje år fastställs ett fördelningstal för varje kommun som anger hur många asylplatser kommunen ska tillhandahålla för ensamkommande barn.

Migrationsverket anvisar ensamkommande barn kommunerna enligt fyra turordningsprinciper:

  • i första hand anvisas barnen till kommun där barnet har anknytning,
  • i andra hand till ledig plats hos de kommuner som tecknat överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn,
  • i tredje hand till kommuner som inte uppfyllt sitt fördelningstal och
  • i fjärde hand till alla kommuner i Sverige enligt särskild turordning.

Turordningsprinciperna innebär att kommunerna kan komma att få fler barn anvisade än vad som är överenskommet. I Västerbotten har samtliga kommuner tecknat en överenskommelse med Migrationsverket (Länsstyrelsen förhandlar om platser på uppdrag av Migrationsverket) om mottagande av ensamkommande barn.

Nyanländ

Med begreppet nyanländ avses vanligen en person med flyktingbakgrund som har uppehållstillstånd (vanligen räknas man som nyanländ i 24 mån). De nyanlända består av flera undergrupper:

  • Kvotflyktingar*
  • Tidigare asylsökande som fått uppehållstillstånd
  • Tidigare ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd
  • Anhöriga till ovanstående grupper

Länsstyrelsen tecknar överenskommelser med kommunerna om årliga platser för mottagande av anvisade nyanlända. Med anvisade nyanlända menas nyanlända som inte bosätter sig på egen hand utan behöver hjälp från Migrationsverket eller Arbetsförmedlingen att hitta en kommunplats/ anvisningsbar plats i kommunerna.

Migrationsverket ansvarar för bosättning av kvotflyktingar, personer som har fyllt 65 år samt personer med som har en prestationsförmåga som understiger 25 % och därmed inte har rätt till en etableringsplan. Arbetsförmedlingen bosätter, - vid behov, - hushåll där någon i familjen har rätt till etableringsplan (framförallt personer i åldern 20-64 år).

Anhöriga och ensamkommande barn räknas inte till anvisade nyanlända. I Västerbotten har samtliga kommuner tecknat en överenskommelse med Länsstyrelsen om mottagande av nyanlända.

*kvotflykting: person som fått uppehållstillstånd i Sverige inom ramen för Sveriges program för vidarebosättning av kvotflyktingar som sker i samarbete med UNHCR. För närvarande tas 1900 personer årligen emot som kvotflyktingar i Sverige. Kvotflyktingar är s.k. direktinresta och uppehållstillståndet klart vid inresa till Sverige.